Hur är det med minnet då?
Äntligen så hade man ju sin underbara klipptid insprängd i kalendern och det kändes så underbart att äntligen få lite mer frisyr! :) Så kort som jag klippte mig denna gång har jag inte gjort sedan jag gick i fjärde klass på mellanstadiet... men nu var det dags för en liten förändring. (Dessutom hade jag sagt till mig själv att denna gång ta lite extra eftersom mitt hår ju växer som Ogräs - bokstavlig talat). Bra blev det i alla fall.
Avslutade min VFU i fredags. Kändes faktiskt lite sorgligt för jag hade gärnat stannat kvar ett par veckor till. Barnen är så söta och rara. Saknar dem redan lite grann. Men ett fint avslut blev det ju ändå, då vi fick åka skridskor tillsammans med allihop på isbanan :P Några av barnen hade aldrig någonsin stått på ett par "skrillor" så där kom jag och Emelie bra till hands. Snacka om att man hade träningsvärk i armarna under lördagen - men det var det värt.
En del av helgen ägnade jag tillsammans med Christoffer. Vi cyklade ner till affären, köpte godis och sådär och hade allmänt myspys hemma. Denna gång var det faktiskt Jag som somnade först ;)
Körde honom till jobb tidigt på söndagsmorgonen. Skyndade mig hem och sussade nån timme till innan jag gjorde mig iordnig för dansen.
Nu har vi startat en ny vecka och man är tillbaka i skolbänken igen. Känns som sagt både bra och mindre bra. Man hade vant sig vid lite "avkopplingstid" men nu är det allvar igen - fullt allvar. Vi har en massa framför oss att göra och jag känner att nerverna inte riktigt kommer kunna koppla av förrän vecka 45 - usch ja! Hur ska det här gå? BRA!, blir svaret på den frågan!
//Pussen och stora kramen
Äntligen så hade man ju sin underbara klipptid insprängd i kalendern och det kändes så underbart att äntligen få lite mer frisyr! :) Så kort som jag klippte mig denna gång har jag inte gjort sedan jag gick i fjärde klass på mellanstadiet... men nu var det dags för en liten förändring. (Dessutom hade jag sagt till mig själv att denna gång ta lite extra eftersom mitt hår ju växer som Ogräs - bokstavlig talat). Bra blev det i alla fall.
Avslutade min VFU i fredags. Kändes faktiskt lite sorgligt för jag hade gärnat stannat kvar ett par veckor till. Barnen är så söta och rara. Saknar dem redan lite grann. Men ett fint avslut blev det ju ändå, då vi fick åka skridskor tillsammans med allihop på isbanan :P Några av barnen hade aldrig någonsin stått på ett par "skrillor" så där kom jag och Emelie bra till hands. Snacka om att man hade träningsvärk i armarna under lördagen - men det var det värt.
En del av helgen ägnade jag tillsammans med Christoffer. Vi cyklade ner till affären, köpte godis och sådär och hade allmänt myspys hemma. Denna gång var det faktiskt Jag som somnade först ;)
Körde honom till jobb tidigt på söndagsmorgonen. Skyndade mig hem och sussade nån timme till innan jag gjorde mig iordnig för dansen.
Nu har vi startat en ny vecka och man är tillbaka i skolbänken igen. Känns som sagt både bra och mindre bra. Man hade vant sig vid lite "avkopplingstid" men nu är det allvar igen - fullt allvar. Vi har en massa framför oss att göra och jag känner att nerverna inte riktigt kommer kunna koppla av förrän vecka 45 - usch ja! Hur ska det här gå? BRA!, blir svaret på den frågan!
//Pussen och stora kramen
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar