Bilder, Rom 2008

Rom, mars 2008

Jag vill tillbaka...
Den 22/3 begav sig hela familjen iväg tidigt. Öresundsterminalen i Malmö väntade oss. Resan till Rom beställdes redan i vintras och jag hade verkligen sett fram emot lite semester. Tre dagars bussresa ner, tre dagar i Rom och tre dagars bussresa hem.
Första natten tillbringades i Tyskland på ett relativt bra hotell. Dag två åkte vi genom Schweiz och Alperna, höga höjder och fantastiska vyer :) När vi anlände till hotellet sken solen och fåglarna kvittrade. Äntligen lite vårkänsla. Jag och Victor lyckades roffa åt oss det bästa rummet *haha* Jag skämtar inte när jag säger att man lätt kunnat använda badrummet som dansgolv!
Morgonen därpå körde vi igenom Italiens vackra landskap. Höga berg och djupa dalar, sol sol och åter sol. Kunde det bli bättre?
Vid fem-tiden nådde vi vårt mål. Staden Rom låg framför våra fötter. Hotellet var en besvikelse. Jag har själv åkt med Scandorama 5 gånger och aldrig har jag någonsin fått ett sämre rum. Hur som helst, så är det ju inte det viktigaste ;P
Vi tog en kvällstur med bussen och fick se staden Rom upplyst och vacker. Efteråt blev det fyrarätters-middag på en underbar restaurang mitt i staden.
Andra dagen bestod av en lång stadsrundtur med svensktalande guide. Forum Romanum, Colloseum och Fontana di Trevi var bara några platser som besöktes under förmiddagen... och solen tittade fram :) Middagen bestod även denna kväll av fyra rätter, levande musik samt mycket trevligt sällskap... och trevligare kom det att bli ;P
På onsdagen besökte vi Castel sant Angelo som gav oss en underbar utsikt över staden Rom (vi såg t.o.m. Påvens privata helikpter komma flygande ovanför oss!), sedan blev det lite tid för lunch och shopping. Jodå, jag fick en kasse med mig hem :)
Katakomberna besöktes lite senare under eftermiddagskvisten och efter det blev det tid för middag (kan ju tillägga att vi åt i princip hela tiden. Ja, åtminstone så kändes det så).
Vatikanen och Peterskyrkan besöktes under vår sista dag i det härliga Rom. Under kvällen föll det lite regn, något jag dock inte deppade över då jag hade annat i mina tankar. Avlutningsmiddagen hölls på en underbar restaurang (den första som inte låg i en källare) med det bästa sällskapet av dem alla. Min bordsherre var underbart trevlig :P
Fredagen väcktes man tidigt. Bussen lämnade Rom och tog oss alla istället till det vackra Montepulciano. Här provsmakades vin och ost, en liten promenad hann vi med och lunchen var utsökt... för att inte tala om vädret! Underbart.
Kvällens hotell fick godkänt, maten likaså. Efter middagen blev det en "liten" promenad i det okända området. Även det underbart :)
Österrike passerades nästa morgon och vid sju-tiden anlände vi till vårt hotell. "Sista natten med gänget" och jag erkänner att jag tyckte det kändes sorgligt. Aldrig under en resa har jag känt en sådan samhörighet med så många underbara människor.
Detta blir en resa jag Aldrig glömmer, det kan jag lova.

HEMMA!

Jag vill tillbaka... Underbart, Eller? ;P
Hemma från ROM!! 9 dagar har man varit iväg och eftersom en annan ska upp långt innan tuppen imorgon så är det nog bäst att jag går och lägger mig. Jag kommer med FET uppdatering om (nästan) allt imorgon, inkl. lite härliga bilder :)

OoOoOh...

... i like it´ !

// Ciao

På Célines begäran kommer här lite nya bilder ;)

2/3

Nu har jag bara 1/3 kvar av arbetet...

och jag hoppas att sidantalet ska räcka. Men snälla... det Måste det ju bara göra! Hur som helst... jag har insett att jag helt klart kan bli färdig idag om jag bara lägger manken till och visar att jag Vill. Innerst inne vill man hela tiden, men det är inte alltid lika lätt i praktiken :)

Att det är påsk? Nä, det vet jag inte om jag märkt...

Kommer du att märka att det är påsk? Nä, det tror jag inte...

Bryr du dig egentligen överhuvudtaget? ......? Nä.

Vi hörs!

Fortsättning

Idag ska jag lägga i högsta växeln!!
Satt uppe vid datorn till tolv igår... och jag var inte ens trött. Tittade på gamla klipp från "Robins". Det programmet är ju bara helt suveränt ;P
Jag tror jag somnade runt 01:30... fråga mig inte varför men det bara blev så. Kanske har man mycket att tänka på.
Inför idag känns allt dock bra och jag ska alldeles strax sätta igång med arbetet. Mitt mål är att det ska vara helt klart idag, helst. Visst,jag har morgondagen också men det hade varit skönt att få göra allt annat som ska göras då istället för att behöva tänka på ett arbete :)
Det var allt för nu! Men jag kommer tillbaka... snart.

Nu så...

... Teori-delen är skriven vilket innebär att 1/3 av arbetet är klart. Den delen råkar också vara den jobbigaste att ta itu med så jag är glad att det är gjort.
Jag kan ärligt talat säga att det inte är det bästa arbetet jag gjort. Det har känts mycket bättre med de andra. Men vad ska man göra när man har jättemycket som ska in på en pytteliten plats? Jag tror alltid att sidantalet ska vara ett problem, och det visar sig nog vara det också... fast på fel håll ! =/
Jag får helt enkelt hoppas på det bästa. Jag har lyckats förr så varför inte denna gång? Men jag väljer att ligga lite lågt. Arbetet skall in på fredag och då Måste det in... oavsett hur det ser ut! Jag menar, man vill ju inte bli underkänd! ;)

Äsch...

... shit, det går trögt nu alltså!
Word ligger där nere som en flik. Arbetet ligger där nere. Det ligger där. Bara ligger.
Varför är det då så himla svårt? Sätt igång!!!!!

Och...

... jag pluggar. Sakta men säkert :)
Har bestämt mig för att arbetet helst skall vara helt klart på fredag förmiddag. Det går inte speciellt snabbt men det är bättre än ingenting. Skrivarglöden har långsamt börjat komma så jag får helt enkelt hoppas på det bästa. Man vill ju kunna njuta sen. Jag menar, tänk när det är klart. Vad skönt. Det är i den banan jag måste tänka. Tänk, tänk, tänk.
Hörde snabbt med pappa om en av rubrikrna i tidningen. En pappa ( i mellansverige tror jag) som mördat sina två barn. En flicka på 1 och en pojke på 3. Hur fan kan man mörda sina egna barn?! Hur sjuk får man lov att vara! Jag säger som min pappa sa: Ja, de barnen måste ha gjort mycket ont.
Suck, vad patetiskt alltså.
Men nu måste jag återgå till mitt arbete. Det stämmer helt klart, det som jag och Céline snackade om igår: Tänk om alla arbeten som man skulle göra i skolan var av den typen att man slapp använda litteratur. Man skulle helt enkelt bara skriva. Skriva, skriva, skriva! Tänk vad skönt DET hade varit.
Yeah, right. It will never turn out to be that way...

Godnatt :)

Dröm små söta drömmar. För det är precis vad jag ska göra...

Ibland när jag drömmer mig bort...

How long have I been in this storm?
So overwhelmed by the ocean's shapeless form
The water's getting harder to tread
With these waves crashing over my head

If I could just see you, everything would be alright
If I see you this darkness will turn to light

And I will walk on water
And you will catch me if I fall
And I will get lost into your eyes
I know everything will be alright
I know everything is alright

I know you didn't bring me out here to drown
So why am I ten feet under and upside down
Barely surviving has become my purpose
Cos I'm so used to living underneath the surface

If I could just see you, everything would be alright
If I see you this darkness will turn to light

And I will walk on water
And you will catch me if I fall
And I will get lost into your eyes
I know everything will be alright

And I will walk on water
And you will catch me if I fall
And I will get lost into your eyes
I know everything will be alright
I know everything is alright
Everything's alright.

Snöstorm var det här, ja...

... och vem tror ni var ute och vandrade i det?

Igår stack jag till frissan på morgonkvisten. Vädret blev sen bara värre och värre. Men vad kunde jag göra åt saken? Hoppade på bussen strax innan 4, tog mig in till mammas jobb och slutligen hamnade vi ute på Väla. Jag skulle handla en ny vårjacka (ja! tro det eller ej) och lite nya vårkläder. Mums!

Jag fann faktiskt vad jag skulle finna... och lite där uteöver :)

Vägen hem var dock inte lika inspirerande. Jag och mamma bokstavligt talat plöjde oss fram genom snön. Men vi kom hem ;)

Varma mackor fick det bli, ty klockan hade redan slagit 21:30.

Och på tal om varma mackor, en varm kopp te hade inte suttit helt fel just nu. Jag måste sätta igång med mitt pluggande idag. På riktigt alltså. Inget mera ligga på latsidan nu.

Var i stan innan idag och träffade Elin en liten stund. Vi tog en liten vända i stan innan vi slog oss ner på Ebbas för en lunch. Hade riktigt trevligt. Synd bara att vi inte fick mer tid. Ett av samtalen vi hade inspirerade mig dock till ett nytt "Dagens heta ämne inlägg", nämligen VARFÖR man bloggar. Till er folks´ som inte kan fatta det!

Tillbaka till verkligenheten. Nu ska jag göra mig en varm kopp te.

Tänk så irriterad man kan bli bara för att MSN inte fungerar för tillfället. Mer tid för pluggandet... ?

I give all my love to Lifehouse

"Who we are"
Aaahh... underbart. Lifehouse brusar återigen ur högtalarna. De är underbara. Musiken är sådär galet bra, på ett sätt att man får ont i magen när man hör den. På ett bra sätt. Den liksom knyter sig och man (d.v.s. alterego) drömmer sig bort. Svunnen tid, nutid eller varför inte framtid. Den tänker jag mycket på nuförtiden.
Ska man få en chans ikväll. Jag vet att jag är galen på dansgolvet men det är ju också halva nöjet... eller några procent ytterligare kanske t.o.m.
Nu sitter jag bara här och låter tiden gå. Meningen från första början var att jag skulle börja skriva på matematikinlämningen... men blev det något av med det? Nä, knappast. Jag har dock bara mig själv att skylla. Jag ligger något efter och får helt enkelt en massa att göra imorgon istället. Men de bekymmerna tar vi då. Ikväll är det fullt ös som gäller. Jag ska äga dansgolvet tillsammans med mina underbara vänner och bara ha helt sjukt kul.
Jag ser verkligen fram emot det. Jag kan känna det komma så smått. Känslan.
Och naturligtvis hoppas man på annat också...

En busschaufför, det är en man med glatt humör

Idag har det sjungits i massor... ja, mest hela dagen faktiskt.
Att inte fler busschaufförer kommit fram till att det lönar sig att vara trevlig. Idag klev jag på 219 och möttes genast av en trevlig blick. Jag sa vart jag skulle:
- Till Rydebäck. (Fick upprepa det en gång till).
- ehm, "Hel" eller?
Jag nickade instämmande och log.
- Ja, om du inte vill ge mig en "halv" alltså, sa jag glatt.
Han tittade på mig och skrattade.
- Nästa gång.
Jag vände mig om för att finna ett säte med blicken men vände snabbt tillbaka huvudet:
- ...haha, det där ska jag komma ihåg.
And, believe me... I will remember. Next time. Next time.

Goodnight sweetheart, well it's time to go... "domdomdomdomdom"...

The computer krånglar

Live everyday like it was your last.
Det är alltför ofta som jag får utbrott på datorer, men vad ska man göra? Hela tiden kommer jag åt någon knapp någonstans som jag sedan inte kan hitta igen och som då ändå redan har förändrat allt på skärmen o.s.v. o.s.v.
Igår, t.ex., kom jag åt någonting på Word som bara förändrade en massa bokstäver så att de blev till knepiga krummelurer (och Nej, det var itne NumLock). Jag hade tur då jag till min lättnad upptäckte att det inte var en permanent förändring. Vad hade jag annars gjort?
Och nu precis för bara någon minut sedan lyckades jag få en hel kolumn på skrivbordet att spårlöst försvinna. Bara sådär!! Och inte kan jag hitta tillbaka till den heller... men orka bry sig.
Klockan är nu 7 och jag har inte uträttat något vettigt... i alla fall inte något av det viktigaste. Visst har jag ringt och sorterat har jag också gjort... men vad med lite läxor kanske? Och så var det ju det där andra viktiga som jag helt klart borde göra.
Jag Måste göra det. Har precis kommit på att det ju är löjligt. Hur lång tid tar det...hmm... typ... 10 minuter! Kanske max 20 om det ska bli riktigt bra, vilket jag iofs vill ;P
Förkylningen har i alla fall inte tagit över, halsen är däremot lite sämre men jag får försöka att kurera mig så bra som det bara går fram till lördag och hoppas på det bästa!
Nu är jag hungrig. MAT!

VAR DIG SJÄLV - ALLA ANDRA FINNS JU REDAN.

Systemet

"Invigning".
Ja, så var det första gången som man klev in på Systemet... ja, eller alltså första gången Ensam då. Utan mor och far. Jag och Ann hade handlat födelsedagspresent till Pem som snart fyller år och tänkte att vi ju också kunde ta en vända inom för att införskaffa lite rolig dryck till lördagens festligheter.
Igår fick jag tillbaka min Matematiktenta och jag kan säga att jag bokstavligt talat garvade när jag såg resultatet. Ett VG till. Jag lovar, det hade jag aldrig trott. Tänk vad självförtroendet växer. Hittills har jag lyckats undgå att få ett enda G på de uppgifter som ger högre betyg.
Stolthet var rätta ordet och nu är det nya tag som gäller.
Jag avsluat med några, för mig, roliga uttalanden:
1. (i kön till Tivoli)
- Leg, tack.
- Javisst! :)
-Alltså, nä.
(blir mycket fövånad)
- ... vi släpper inte in några Margaretor här idag.
- Nä! Diskrimenering. Jag ska skriva om det här! ;)
2. (hemma hos "vederbörande")
- Jag ska träffa "vicki". Hon är stor nu.
- Vadå?
- Ja, hon är ju gravid.
- Vem har gjort henne på smällen?
- öhhh... ja, det kanske är du?! (internt) ;)
- Va?
(det visar sig ganska snabbt att vederböranden pratat om två vitt skilda personer, båda dock med samma namn...) ;P

Ett avslutat kapitel... ?

Jo, jag tror helt klart på att man blir visare med åren.

Förkylningen börjar komma och den är lika jobbig som vanligt. Ändå så kan jag inte förmå mig själv att tänka på den just nu. Det finns nämligen större "problem" än sådant här i världen att ta itu med. Frågan är bara vart man ska börja?

Med tiden har jag insett att jag vuxit som människa. Det blir inte alltid riktigt så som man har tänkt sig, men samtidigt så tror jag på att "man ska lära sig av sina misstag", vilket dock inte heller alltid är speciellt enkelt.

Men med kraft, mod och styrka så är man kompetent att klara av att riva vilka murar som helst.

Jag hade ett innehållsrikt samtal idag. Det fälldes några tårar men det öppnades också upp nya dörrar.

Idag kom jag underfund med att man måste vara öppensinnad. Man kan inte bara ta den lättaste vägen alltid. Ibland måste man helt enkelt bara försöka att förstå.

En mycket god vän fick mig att inse något värdefult då hon förklarade att man kan alltid förlåta, men bara för det så behöver man inte glömma. Jag stod helt emot detta och menade på att jag har min åsikt och den håller jag fast vid. Jag förlåter inte! Kan man inte förlåta så kan man inte.

Jag har fel.

Det slog mig dock först idag. Jag har förändrats och jag har därmed också ändrat min åsikt och går istället i James Grands fotspår;

"Att förlåta är mänskligt, att glömma är gudomligt."

Hur man blir av med en kille på 10 dagar

(USA 2003, Romantisk komedi)

Kate Hudson och Matthew McConaughey spelar huvudrollerna i denna film. Kate spelar Andie, en skribent för en framgångsrik tidning. När chefen ger henne en chans att bli befordrad nappar hon direkt. Uppgiften går ut på att hon ska skaffa sig en dejt och se till att bli dumpad... på 10 dagar. Vad hon inte vet är att killen som hon snart kommer att träffa, Benjamin, gått med på en vadslagning. Han ska ska se till att skaffa sig en flickvän... inom 10 dagar.

Jag lutade mig tillbaka i sängen. Jag hade höga förväntningar på filmen redan innan jag började se den och frågan var: skulle jag bli nöjd eller bara sjukt besviken? Svaret på frågan blev det tidigare. Den första timmen kunde man höra hejdlösa skratt ända in till grannarna medan man mot slutet däremot inte kunde hålla krokodiltårarna tillbaka. Detta är en romantisk komedi av högsta klass och den är helt klart sevärd!

Betyg: 5

Mr. Brooks

(USA 2007, Thriller)

Kevin Costner spelar Earl Brooks, en helt vanlig man i sina bästa år med ett fungerande företag och en underbar fru. Men när mörkret faller visar han sig vara någon helt annan, nämligen en iskall seriemördare som påverkas av hans egen inre röst (förkroppsligad av William Hurt). Men då en fotograf råkar iaktta ett av morden sätts en hel del på spel och Mr. Brooks måste ta fler och fler risker. Desutom har han polisen Tracy Atwood (Demi Moore) hack i häl...

Filmen i sin helhet är bra, trots att man förvånas över slutet som känns alltför abrupt. Skådespelarinsatserna är bra och det finns en viss spänning med hela tiden, från färsta början till slutet.

Betyg: 4

Jag har stärkt min självkänsla och mitt självförtroende...

Now that you are out of my life, I'm so much better,
You thought that I'd be weak without ya, But I'm stronger.
You thought that I'd be broke without ya, But I'm richer,
You thought that I'd be sad without ya, I laugh harder.
You thought I wouldn't grow without ya, Now I'm wiser,
You thought that I'd be helpless without ya, But I'm smarter.
You thought that I'd be stressed without ya, But I'm chillin'
You thought I wouldn't sell without ya, Sold 9 million.

I'm a survivor (what), I'm not gonna give up (what),
I'm not gon' stop (what), I'm gonna work harder (what).
I'm a survivor (what), I'm gonna make it (what),
I will survive (what), Keep on survivin' (what).
I'm a survivor (what), I'm not gonna give up (what),
I'm not gon' stop (what), I'm gonna work harder (what).
I'm a survivor (what), I'm gonna make it (what),
I will Survive (what), Keep on survivin' (what).

Thought I couldn't breath without ya, I'm inhalin',
You thought I couldn't see without ya, perfect vision.
You thought I couldn't last without ya, but I'm lastin',
You thought that I would die without ya, but I'm livin'.
Thought that I would fail without ya, but I'm on top,
Thought that it would be over by now, but it won't stop....
Thought that I would self destruct, but I'm still here,
Even in my years to come, I'm still gonna be here.

I'm a survivor (what), I'm not gonna give up (what),
I'm not gon' stop (what), I'm gonna work harder (what).
I'm a survivor (what), I'm gonna make it (what),
I will survive (what), Keep on survivin' (what).
I'm a survivor (what), I'm not gonna give up (what),
I'm not gon' stop (what), I'm gonna work harder (what).
I'm a survivor (what), I'm gonna make it (what),
I will survive (what), Keep on survivin' (what).

I'm wishin' you the best, Pray that you are blessed,
Much success, no stress, and lots of happiness.
(I'm better than that)I'm not gonna blast you on the radio,
(I'm better than that)I'm not gonna lie on you or your family, yo,
(I'm better than that)I'm not gonna hate you in the magazine,
(I'm better than that)I'm not gonna compromise my Christianity,
(I'm better than that)You know I'm not gonna diss you on the Internet.
Cause my mamma taught me better than that.

I'm a survivor (what), I'm not gonna give up (what),
I'm not gon' stop (what), I'm gonna work harder (what).
I'm a survivor (what), I'm gonna make it (what),
I will survive (what), Keep on survivin' (what).
I'm a survivor (what), I'm not gonna give up (what),
I'm not gon' stop (what), I'm gonna work harder (what).
I'm a survivor (what), I'm gonna make it (what),
I will survive(what), Keep on survivin' (what).

Oh...
After all of the darkness and sadness, Still comes happiness.
If I surround myself with positive things, I'll gain prosperity.

I'm a survivor (what), I'm not gonna give up (what),
I'm not gon' stop (what), I'm gonna work harder (what).
I'm a survivor (what), I'm gonna make it (what),
I will survive (what), Keep on survivin' (what).
I'm a survivor (what), I'm not gonna give up (what),
I'm not gon' stop (what, Don't stop me now) I'm gonna work harder (what).
I'm a survivor (what), I'm gonna make it (what),
I will survive (what), Keep on survivin' (what).

I'm a Survivor, your a Survivor. You too can make it, if you work harder you will survive...

Magen knöt sig. Jag vill kräkas.
Jag avskyr dig och du är den mest patetiska människa jag någonsin känt.
Meningen är väl att man ska växa?

En "fika" i stan... eller två

Kopiering pågår ;)
Gårdagen började med att en huvudvärk liksom bara *bang* slog till sådär 08:10. Jippi!! Och skoldagen hade bara börjat. Ansvarstagande som man ju är försökte jag desperat att få tag på en huvudvärkstablett av något slag, men det visade sig vara lättare sagt än gjort. (Jag brukar vanligtvis Alltid ha med mig själv i väskan men just denna dag hade jag åklart missat den lilla detaljen - too bad for me).
Anyway... jag fick tag i en tablett och huvudvärken försvann vid lunchtid. Och så var det inget mer med den saken.
Klockan 14:00 mötte jag upp Céline på Knutan. Vi hade äntligen bestämt oss för att ta en fika... och jag blev bjuden! :) har kommit fram till att det finns inget bättre än när andra betalar och man själv slipper. Det har jag fått erfara två gånger på mycket kort tid, men det är en helt annan historia. Vi svängde först inom Graffiti där jag tog en underbart god Grekisk sallad. Vi kom att fastna där vid vårt "utsiktsbord" i lite drygt 3 timmar... haha... jo, men vi har ju hela tiden en massa att prata om. Tur kanske att det bara är just Vi som umgås när vi väl umgås Och att vi Förflyttar oss med jämna mellanrum. Folk hade aldrig stått ut med oss ;) Vadå, sår i öronen?
På en halvtimme hann vi sedan med att kolla igenom mer eller mindre hela GT:s utbud, handla en pryl på H&M samt checka in Åhlens. Sedan blev det dags för fika... ja! Igen! Vi gillar det där, jag och Céline... att fika alltså.
Wayne´s nästa.
Vad vi åt tänker jag inte avslöja. Det är iofs inte relevant heller.
Men prata, det är både jag och Céline bra på och det ska gärna ske samtidigt ;) Lite dans, lite skola, lite "gammal skola" etc. Det känns så skönt att ha en vän som man verkligen kan lita på.
20:30 tog jag bussen hem och somnade som en stock, det gjorde jag... klockan 23:15

"Ensamma" i skolan

What! Jag kände bara för att skriva det ;)
Idag har jag och Emelie haft barnen alldeles för oss själva och det har gått förvånansvärt bra. Visst, vi visste att det inte skulle bli någon katastrof eller så men vi snackar ju ändå måndag morgon här med över 20 små barn med riktigt mycket spring i benen. Och vad hände? Jo, de satt lugnt och fint ner på sina platser Hela Tiden. Ja , ändå tills vi bad dem att springa av sig lite grann :)
Imorgon ska jag äntligen träffa Céline! Det är nästan så att man inte minns senast vi sågs. Att man pratas vid är väl inte så märkvärdigt men sedan man börjat på Högskola/Universitet så ser livet något annorlunda ut och man hinner inte riktigt med allt som man skulle vilja hinna med. Men imorgon smäller det. Fika på stan och kanske kan jag också finna lite nya toppar/tröjor att slänga in i garderoben ;)

Måste man sätta text till bilden?

Reklam

Jag blir så frustrerad ibland. Men bara ibland. Och igår var en sådan dag.
Jag hade tittat på Melodifestivalen, precis som föregående veckor, och kände mig inte supertrött då jag efter att programmet var slut gick in på mitt rum, stängde dörren och klev ner i sängen för att se en film som strax skulle börja. Den började, och det i tid.
21:35 ... den verkade faktiskt ganska bra. Viktigt att nämna är att kanalen var Tv4... hur som helst. Man kom in i filmen lite och så ca. 21:53 så blev det: "reklam". Visst, fine. Man har ju vant sig vid de där regelbundna avbrotten som brukar komma efter en kvart, tjugo minuter. Jag menar inte att jag gillar det, tvärtom var det bättre förr. När jag var liten visade man två små reklamsnuttar som tillsammans blev ca. 2 mintuer långa... och det var lagom. Toalettbesök och sånt, det får man väl göra innan. Man klarar sig på bio?
Så slog hon 22:00........ Nyheter!!! Vad f*n!?
Visst, jag hade glömt att Tv4 alltid kör nyheterna klockan 22 men ärligt talat. Jag blev lack, och med lackheten så kom tröttheten.
Då ställer jag denna mycket enkla fråga: Varför visa nyheterna klockan 22:00 överhuvudtaget en lördagskväll och Varför mitt i en pågående film?!
Kan man inte visa sig vara åtminstone Lite smart och i sådana fall köra nyheterna klockan halv tio istället för att fördärva en hel film.
Jag fick se 15 minuter av en film som verkade relativt bra och som kunde vara någonting, men tack vare en Halvtimmes "reklampaus"! så hade jag glömt bort vad som hänt de 15 första minuterna (som de ju också säger är de viktigaste minuterna för att överhuvudtaget förstå samt kunna komma in i en film), och jag hade dessutom blivit så trött att jag blev tvungen att stänga av tv:n, gå och lägga mig och missa en hel film som ju faktiskt "kunde varit någonting".