Studiedag imorgon

Engelskan idag var ju totalt onödig. Vi gjorde ingenting alls, snackade inte ens engelska utan pratade svenska hela timmen. Så blir det visserligen ganska så ofta. Men men, inte för att jag klagar egentligen ;D Annars ska inget göras idag mer än se på TV och myyysa :)
Imorgon har man ju Studiedag och då ska inget speciellt göras heller. Bara vila. Och sedan är det kyrkan och senare på kvällen ska jag hem till min pojkvän <333
Blir förhoppningsvis en alldeles underbar ledig dag.

Visst kan det blir trubbel ibland och man blir sådär ensam inombords, men visste ju att det skulle komma någon gång - förr eller senare. Men alltid är det oväntat och detta var ju första riktiga gången liksom, och det kändes. Hårt. Typ som ett slag i magen och man mådde bara dåligt. Ja, inte för stunden alltså men efteråt. Sådär dagen efter. Ensam. Jag kände mig riktigt ensam. Och sedan funderar man över vems fel det egentligen var och hur allt skulle lösa sig igen. Det där sista visste jag att det skulle ske, men inte när och inte hur heller för den delen. Men du ringde mig först - Och messade. Tyckte för tillfället att det kändes nedlåtande och lite arrogant men vet ju att du bara menade väl och ville ha kontakt - liksom jag själv ville få kontakt med Dig. Och det fick jag också. Visserligen mitt i maten men det kan jag väl leva med. Det var ju inte gott ändå så... Du pratade mest, kände att jag inte visste vad jag skulle säga. Kändes dumt - det med. ALLT kändes dumt. Ringde en gång - ringde två. Visste inte att du mådde så himla dåligt utan stötte typ bort det istället. Men ska ändra på det. Ska ändra på mig. Bara lite grann. Du var ju så snäll igår mot mig hela tiden, det var bara jag som var trött och vresig för att jag ville sova och kände att jag inte pallade med vår diskussion. Det blev nog för mycket för mig. Du vill mig inget illa - DET vet jag till 100 %.
Men nu har allt löst sig till slut i alla fall och nu känns allt underbart igen. Det kanske behövdes - vem vet?

// Ta hand om er, era lortgrisar!