Och...

... jag pluggar. Sakta men säkert :)
Har bestämt mig för att arbetet helst skall vara helt klart på fredag förmiddag. Det går inte speciellt snabbt men det är bättre än ingenting. Skrivarglöden har långsamt börjat komma så jag får helt enkelt hoppas på det bästa. Man vill ju kunna njuta sen. Jag menar, tänk när det är klart. Vad skönt. Det är i den banan jag måste tänka. Tänk, tänk, tänk.
Hörde snabbt med pappa om en av rubrikrna i tidningen. En pappa ( i mellansverige tror jag) som mördat sina två barn. En flicka på 1 och en pojke på 3. Hur fan kan man mörda sina egna barn?! Hur sjuk får man lov att vara! Jag säger som min pappa sa: Ja, de barnen måste ha gjort mycket ont.
Suck, vad patetiskt alltså.
Men nu måste jag återgå till mitt arbete. Det stämmer helt klart, det som jag och Céline snackade om igår: Tänk om alla arbeten som man skulle göra i skolan var av den typen att man slapp använda litteratur. Man skulle helt enkelt bara skriva. Skriva, skriva, skriva! Tänk vad skönt DET hade varit.
Yeah, right. It will never turn out to be that way...